En tegelbyggnad med personer som vistas utanför.
Bild: Atrium Ljungberg

Marknadshallarna

Djuren som anlände till Slakthusområdet via järnväg släpptes av längs med den 300 meter långa perrongen och föstes in i ett stort antal fållor. Nästa steg var att visa upp djuren för köparna i marknadshallarna. Marknaden pågick i samma form i dryga 20 år tills en av byggnaderna i stället användes som marknadshall för kött.

1912 slogs portarna upp till Slakthusområdet och då fanns det marknadshallar för svin- och småboskap samt storboskap.

I marknadshallarna visades djuren upp och det var också här som affärerna skedde mellan säljarna som allra oftast bestod av småbönder och de verksamma slakteriföretagen. Stockholms stad bedrev alltså inte själv slaktverksamheten utan den sköttes av ungefär 250 fristående eller företagsanställda slaktare i området.

En kortvarig marknad för kött

Det var två stadskommissionärer och en enskild kommissionär som förmedlade affärerna mellan djurägarna och slakterierna i marknadshallarna. En stadskommissionär var en person som anlitades av kommunen för försäljningsuppdrag. Men redan år 1936 så lades kreatursmarknaden ner och marknadshallen för storboskap gjordes då i stället om till en marknadshall för kött.

Kontor och restauranger

I dag äger fastighetsutvecklaren Atrium Ljungberg marknadshallarna och byggnaderna kommer i takt med nya områdets utveckling att inrymma kontor och publika verksamheter som restauranger och caféer. Temat för Slakthusområdets innehåll är mat, kultur och upplevelser.

Uppdaterad