dcsimg

Forum för hållbara lösningar

Nina Björstrand är nytillträdd projektledare för Forum för hållbara lösningar

Forum för hållbara lösningar drivs av Stockholm stads exploateringskontor sedan 2012 som en mötesplats för fastighetsägare, byggaktörer och leverantörer inom miljöteknik och -tjänster. Forumet syftar till att lyfta fram innovativa lösningar för hållbara byggnader genom att vara en mötesplats för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Sedan 2012 har mer än 20 forum genomförts, med sammanlagt över 1000 deltagare.

Sammanfattning från Forum för hållbara lösningar, 2018-06-11

Erfarenhetsåterföring från etapp Norra 2

Forumet inleddes av Staffan Lorentz, Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden. Han berättade om Norra 2 som är den byggetapp där skarpa hållbarhetskrav infördes för första gången. Han presenterade dagens moderator, Nina Björstrand, som är nytillträdd projektledare för Forum för hållbara lösningar. Därefter beskrev Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, kraven kring dagens fokusområden mer ingående:

  • Energiprestanda: Bra klimatskal; < 55 kWh/kvm (varav högst 15 kWh/kvm fastighetsel); primärenergifaktor 2.0; minst 30 % av fastighetsel ska produceras lokalt (förnybart).
  • Grönytefaktor (GYF): En GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder

Kraven har visat sig ge goda resultat, vilket kan avläsas i Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsredovisning

Byggaktörernas erfarenheter: Energieffektiva byggnader

Elisabet Johansson, projektledare hos Viktor Hanson, beskrev hur bolaget arbetade för att uppnå kraven på energiprestanda i projektet Stora Sjöfallet. Byggnaderna har gestaltats med bland annat solceller och solfångare. Men det var enligt Elisabet inte enkelt, eftersom det fanns flera motstridiga önskemål och krav. Ett sådant exempel var önskemålet om gestaltning, med mycket dagsljus kontra kravet på energieffektivt klimatskal. Erfarenheter som Elisabet tagit med sig är bland annat att dessa krav är viktiga att arbeta aktivt med redan från början och att de måste följas upp genom hela processen. Vidare berättade hon att man får räkna med att driftsättning och injustering kan ta lång tid.

Jesper Wallin, VD på Erik Wallin, berättade att hållbarhetskraven genomsyrade hela processen i deras projekt Zenhusen. Detta märktes bland annat genom projektets arkitektur och materialval, laddstolpar, solfångare, solceller, individuella ventilationssystem och smarta elnät. Boende kan dessutom följa sin energiförbrukning för att förstå och anpassa sitt beteende. Utmaningarna i projektet har varit att förvalta komplexa system, vilket har visat på behov av större kunskap och förståelse hos förvaltare, installatörer och inte minst hos de boende.

På bilden: Viktor Hansons projekt i Stora Sjöfallet

Viktor Hansons projekt i Stora Sjöfallet

Byggaktörernas och akademins erfarenheter: Gröna tak och gårdar

Linda Gyllroth, projektledare på Stockholmshem, berättade om Stockholmshems projekt Hornslandet, där Stockholmshem byggde en fastighet, uppdelad i sex stycken trapphus. Fastighetens gård utformades med lekplats, cykelparkering, träd och grönska i olika storlekar. På taken finns det stadsodlingsmöjligheter. När det kommer till växtligheten skapads denna på bjälklag. Därför var det viktigt att skapa djupa växtbäddar och att skapa variation vilket gjordes genom att jobba med sedumtak, lokala växter, klätterväxter, fågelholkar och träd. Växterna som är planterade ska kunna hantera både värme och blöta perioder. Grönytefaktor 0,6 var en tuff utmaning som var tvungen att vägas mot andra krav som ställdes, exempelvis cykel- och bilparkering, tillgänglighet samt dagvattenhantering. Det var särskilt utmanande eftersom gården utgör en komplex utemiljö att förvalta, där det på grund av en underbyggd gård är svårt med infiltrationen av dagvatten.

Mats Nissling, projektchef på Bonava, lyfte variationen av olika ytor för lek, naturliga mötesplatser, konst och möjlighet till ekosystemtjänster i Bonavas projekt Stora Sjöfallet. Det uppkom många utmaningar under projektets gång, exempelvis samordningen mellan olika discipliner (solceller, takluckor, luft, brand etc.) som påverkade takinnehållet. En viktig erfarenhet var att ha en aktiv dialog med dels staden och dels mellan byggaktörer i kvarteret genom hela processen.

Carl-Magnus Capener, forskare på RISE, redovisade för de studier som gjorts inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City. Mätningar på gröna tak inom projektet har visat goda resultat, utan de fuktproblem som under vissa förutsättningar kan uppstå. I Gröna tak-handboken finns mer att läsa. Även brandrisker togs upp, där ett problem idag är att brandingenjörer gör olika bedömningar av brandrisker vid analytisk dimensionering. För att främja en konsekvent bedömning kommer handledning till brandingenjörer att tas fram i ett kommande Vinnova-finansierat projekt. För mer information om brandskydd i gröna tak rekommenderades forskningsrapporten: Gröna tak – Ur brandteknisk synvinkel

På bilden: Stockholmshems projekt Hornslandet

Sammanfattande panelsamtal

Seminariet avslutades med ett panelsamtalmed mellan de fyra representanterna för byggaktörerna samt Anders Widerberg, tidigare Stockholms stads plan- och projektledare i Norra 2. Anders skildrade en tuff start, när alla de skarpa hållbarhetskraven infördes. Samverkan blev mycket viktigt för att bemöta byggaktörernas initiala motstånd. Ett konkret sätt för samverkan var löpande kompetensseminarium, då relevanta teman för aktuella etapper diskuterades tillsammans med byggaktörerna. Samverkan fungerade enligt både Anders och byggaktörerna mycket väl, och när man ser på Norra 2 i stort kan också se att slutresultatet blev mycket bra. Det lyckade resultatet vilar på att staden tidigt förde in krav i avtal, i markanvisningen, och tidigt etablerade uppföljning, från förslagshandling till efter färdigställande.

Panelen fick frågan ifall de nya hållbarhetskraven påverkade det interna arbetet, och i så fall på vilket sätt. Flertalet svarade att det var mer jobb än vanligt eftersom kraven och därmed projektets högre ambitioner behövde förankras internt. Däremot behövde flertalet byggaktörer inte tillsätta nya roller.

Önskemål för utveckling

Avslutningsvis fick paneldeltagarna berätta om varsin åtgärd de skulle önska för att ännu mer hållbara stadsdelar ska kunna skapas. Ett önskemål var att hållbara byggnader borde få replikeras, eftersom det kostar mycket resurser att göra unika och innovativa byggnader varje gång. Ett annat önskemål var att det krävs större samverkan med infrastrukturaktörer för att förbättra pendlingssituationen för de boende redan på ett tidigt stadium. Slutligen önskade byggaktörerna en ökad samverkan med exploateringskontoret för att kunna skapa en högre grad av förutsägbarhet gällande exempelvis pris och beredskap.

Forum för hållbara lösningar drivs av Exploateringskontoret sedan 2012 som en mötesplats för fastighetsägare/byggaktörer och leverantörer inom miljöteknik och -tjänster. Forumet syftar till att lyfta fram innovativa lösningar för hållbara byggnader. Dagens forum genomfördes på Openlab, KTH.

Uppdaterad