Flygvy över området, fotografi.

Stadsutvecklingsområde Hammarby sjöstad

I Hammarby sjöstad planeras för cirka 12 700 bostäder och cirka 400 000 kvadratmeter verksamhetsyta med 150 000 kvadratmeter arbetsplatser. I dag återstår cirka 2 000 lägenheter att bygga.

I Hammarby sjöstad planeras för cirka 12 700 bostäder och cirka 400 000 kvadratmeter verksamhetsyta med 150 000 kvadratmeter arbetsplatser. Sedan slutet av 1980-talet har det funnits planer på att bygga bostäder i Södra Hammarbyhamnen.

Översiktskarta Hammarby sjöstad (pdf)

Utvecklingen har till stor del skett på områden som tidigare använts för industriverksamheter. Projektet byggstartade 1994 i norra Hammarbyhamnen och några projekt återstår fortfarande att bygga, bland annat i Nordöstra Sjöstaden som utreds, området Mårtensdal som beräknas vara klart 2025 och Sjöstadshöjden.

Vid kopplingen mellan Sjöstadshöjden och områdesprogrammet Hammarbyhöjden-Björkhagen pågår arbete med en ny detaljplan. Där planeras för cirka 400-500 bostäder, 4 000–5 000 arbetsplatser, ett hotell, förskola, nya torg och en lekplats. Planen syftar också till att överbrygga barriärer och bättre koppla samman Hammarbyhöjden och Hammarby sjöstad. När Hammarby sjöstad anses vara fullt utbyggt är därför svårt att säga.

Senaste områdena som färdigställts är kvarteret Lugnet i nordöstra delen, färdigt 2020 och kvarteren Påsen och Godsvagnen i sydvästra delen av området, färdigt 2021. Idag bor cirka 21 000 i Hammarby sjöstad och det återstår cirka 2 000 bostäder att bygga.

Hammarby sjöstad var från början tänkt som en OS-by, men Stockholm nådde bara en fjärdeplacering i uttagningarna. För att få söka de olympiska spelen krävdes ett miljöprogram. Något som 1996 resulterade i ett miljöprogram som kom att kallas Hammarbymodellen. Programmet syftade till att koppla ihop infrastruktursystem som sophantering, vattenrening, värme och el. Målet var att minimera områdets energianvändning, främst genom att använda restprodukter. Analyser visar att målet att 80 procent av det utvinningsbara energiinnehållet i avfall och avloppsvatten ska utnyttjas är uppfyllt.

Områdets miljövision var att det skulle vara ”dubbelt så bra”.

Bilder

Fontän mellan flerbostadshus, fotografi.
Fontän vid Sjöstadsparterren och Lugnets allé. Foto: Lennart Johansson.
Gård mellan flerbostadshus, fotografi.
Innergård vid Henriksdalskajen. Foto: Lennart Johansson.
Vy mot vatten, flerbostadshus, fotografi.
Vy mot Hammarby sjö. Foto: Lennart Johansson.
Vy längs med kaj, flerbostadshus, båtar vid båtplatser, fotografi.
Henriksdalskajen. Foto: Lennart Johansson.

Storlek

200 hektar – nästan lika stort som halva Södermalm

Delområden

  • Norra Hammarbyhamnen, 1 500 bostäder, 1994
  • Sickla udde, 1 197 bostäder, 2001
  • Sickla kaj, 1 143 bostäder, 2002
  • Luma, 140 bostäder, 2002
  • Sickla kanal, 317 bostäder, 2003
  • Forsen/Vågskvalpet, 323 bostäder, 2004
  • Kölnan, 422 bostäder, 2005
  • Sjöstadsporten, 324 bostäder, 2005
  • Redaren och Sjöfarten, 523 bostäder, 2005
  • Lugnet 653, bostäder, 2006
  • Godsfinkan, 203 bostäder, 2006
  • Hammarby Gård, 1 100 bostäder,2006/2014
  • Henriksdalshamnen, 870 bostäder, 2012
  • Fredriksdal, 400 bostäder, byggstart 2015
  • Mårtensdal, 6 000 arbetsplatser, tunnelbana, skateramp och betongfabrik, byggstart 2017

Planerade och pågående bostäder

  • Nordöstra Sjöstaden, cirka 1600 bostäder återstår, utredningar pågår.
  • Påsen/Godsvagnen, cirka 750 färdigställdes 2021. 
  • Lugnet III, cirka 230 bostäder färdigställdes 2021
  • Sjöstadshöjden, cirka 400–500 bostäder, 4 000–5 000 arbetsplatser. Planerad byggstart tidigast 2025.

Utbyggnad av infrastruktur

  • Förlängning tvärbanan, klart 2017
  • Bussdepå/kontor, klart 2017
  • Ny tunnelbana, tunnlar, stationer och uppgångar, byggstart planeras till 2019. Byggtid 7–8 år.

Kommersiell yta

  • 400 000 kvadratmeter
  • Energianvändning: 60 kWh/kvadratmeter/år
  • Kretslopp: Slutet system för vatten, avfall och energi.
  • Parkering: Bil i garage, 0.55 per lägenhet.
  • Energiförbrukning: Cirka 50 procent av el- och värmeförbrukningen härrör från återvunnet organiskt och brännbart avfall som omvandlas till fjärrvärme och el. 

Färdigt

Hela området omkring 2027.

1968 presenterar generalplaneberedningen ett stort översiktligt planprogram för Södermalm, Söder 67. Här redovisas bland annat en områdesplan för Norra Hammarbyhamnen vars centrala del föreslås nyttjas för bostäder.

1981: Planens genomförande kom att dröja till 1981 då HSB:s bebyggelse med 600 lägenheter i kvarteren Hamnvakten och Hamnkaptenen, vid Vintertullen färdigställdes.

1988: Södra Hammarbyhamnens industriområde med hamn och kajer byggdes aldrig ut norr om Sickla kanal då Lugnetområdet inte var i stadens ägo. Området ägdes sedan länge det av Wallenberg ägda företaget Stockholm-Saltsjön AB. Området förblev efter sjösänkningen ett träsk tills det på 1940-talet fylldes ut med sprängsten och ett gytter av upplag och småföretagsbebyggelse började växa fram.

Företaget försökte under lång tid at få staden att ändra innehållet i planerna för området. De ville att området skulle användas för olika verksamheter som till exempel mindre tillverkning och handel - men lyckades inte övertala staden till det. I slutet på 1980-talet visar företaget nytt intresse för att exploatera i området och den här gången var förslaget framförallt att bygga nya bostäder.

1990 inleds en ny fas i planeringen. Staden har fem år tidigare inlett planeringen för nästa etapp av Norra Hammarbyhamnens utbyggnad mot Skanstull, bland annat kvarteret Mjärden.

1991 presenterar stadsbyggnadskontoret ett förslag till en fördjupad översiktsplan för hela Hammarby sjöstad. En plan som möjliggör en stadsutbyggnad över en 250 hektar stor yta inrymmande cirka 8500 lägenheter och cirka 350 000 kvadratmeter för nya verksamheter.

1992: När Dennisuppgörelsen beslutades 1991 utgjorde utbyggnaden av ”Ringen” ett huvudprojekt. Både Nacka och Stockholm har ett gemensamt intresse av Södra Länkens utbyggnad. Södra Länken utformas som ett av världens största tunnelprojekt med underjordiska trafikplatser i väldiga bergrum.

Under många år studeras alternativa lösningar. Samtidigt drivs utbyggnaden av tvärbanan mellan Gullmarsplan och Alvik igenom varför det samtidigt blir mer naturligt att även bygga ut detta system genom Hammarby sjöstad och att göra Saltsjöbanan till en integrerad del i området.

1995: Hösten 1995 enas berörda parter om ett gemensamt planeringsdokument som lägger fast utformningen av infrastrukturen i gränszonen mellan Stockholm och Nacka.
Södra Länkens utformning har redan bekräftats i upprättade detaljplaner. Vägtunneln genom Henriksdalsberget ingår och tvärspårvägen får en central sträckning genom Sjöstaden i en ny esplanad. Den konverterade Saltsjöbanan ansluts i Lugnet.

1996: Stadsbyggnadskontoret påbörjar arbetet med att upprätta en ny fördjupad översiktsplan som främst omfattar Lugnetområdet och Södra Hammarbyhamnen. Stockholm beslutar 1996 att söka Olympiska spelen 2004 och att placera OS-byn i Hammarby sjöstad. Staden skaffar sig möjlighet att bestämma över hela projektet, bland annat genom att köpa in den del av Lugnetområdet som ägs av Stockholm-Saltsjön AB tillsammans med JM, Skanska och HSB.

Staden beslutar även att Hammarby Sjöstad ska byggas som ett av världens mest miljöanpassade stadsbyggnadsprojekt. Ett speciellt miljöprogram tas fram där staden vill bli "dubbelt så bra" jämfört med byggnationen 1990. Direkt efter upprättandet av den slutliga översiktsplanen 1996 påbörjas detaljplaneläggningen av Sickla Udde.

1997: Den nya översiktsplanen omfattar en yta om cirka 200 hektar mellan Skanstull och Danvikstull på båda sidor om Hammarby Sjö. Bebyggelsen ges en kulört fyravåningsbas på vilken ytterligare 1–2 vita indragna takvåningar uppförs. Utöver bostäder inrymmer denna första detaljplan även en av stadsdelens två planerade skolor.

I stadens planering minskas det ursprungliga programmet under arbetets gång. I samband med planeringsarbetet utvecklas också det nya miljöprogrammet med en ”kretsloppsmodell”. Den påverkar såväl vatten, avlopp, avfall och energilösningarna som materialval och byggnadsutformning. Mycket stora insatser görs även för sanering av marken innan byggandet kan påbörjas.

Våren 1997 kvalificerar sig Stockholm tillsammans med fyra andra städer till finalen som ska avgöras i september 1997. Sjöstadsprojektet och OS-planeringen går in i en än intensivare fas. En delegation från Stockholm åker med goda förhoppningar till Lausanne där avgörandet ska ske med övertygelse om att staden har ett högklassigt projekt att tävla med. Besvikelsen blir stor över stadens fjärdeplacering. 

1999: Våren 1999 lägger stadsbyggnadskontoret fram detaljplaneförslaget för Sickla kaj som omfattar cirka 1 000 nya lägenheter.

2000: Tvärbanans första utbyggnadsetapp mellan Gullmarsplan och Liljeholmen öppnas för trafik år 2000. Stockholm har då fått sin första nya spårväg på 70 år. För utformningen av sträckningen genom Sjöstaden sker en ytterligare stadsmässig anpassning. Förebilder finns i Grenoble, Paris och Strasbourg. Städer där moderna spårvägssatsningar blivit stora succéer. Spårvägen planeras i stadsdelens centrala esplanad.

2002: Tvärbanan tas i drift i augusti 2002. Utställningen BoStad 02 omfattar de tre detaljplaneområdena Sickla Udde, Sickla Kaj och Luma, huvuddelen av den tilltänkta OS-byn. Hittills har stadsbyggnadskontoret upprättat elva detaljplaner för Sjöstadens utbyggnad. Planarbete pågår för ytterligare fem delområden. Ytterligare nio detaljplaner beräknas behöva upprättas innan hela stadsutbyggnaden planeras vara avslutad kring år 2012.

Längs Södra länken, söder om Sickla kanal, pågår planarbete för Sjöstadsporten. Här låg under OS-projektets dagar den planerade uppvärmningsarenan som därefter ersatts med planer för nya kontorsarbetsplatser och bostäder.

2003: Sjöstaden är sedan år 2003 ansluten till Stockholm Vattens försöksreningsverk på Henriksdalsberget. Här används och utvärderas ny teknologi för avloppsvattenhantering. I de första etapperna av Sjöstaden har avfallet omhändertagits med mobil sopsug numera. För de områden som nu byggs och planeras kommer stationär sopsug att anläggas.

2004: Södra Länken står klar. Utbyggnaden sker mellan åren 1999-2004. Sommaren 2002 är bergtunnlarna utsprängda och inredningsarbete pågår. Våren 2004 påbörjades planeringen av Sjöstadens sista stora utbyggnadsetapp mellan Lugnet och Danvikstorg, som omfattar cirka 2200 lägenheter och en mindre centrumbildning vid Danvikstorg.

2005: Idrottshallen (Sjöstadshallen) invigs i oktober.

2006: Hösten 2006 har knappt hälften av Sjöstadens lägenheter söder om Hammarby Sjö byggts färdigt. Områdena Sickla udde, Sickla kaj, Sickla kanal, Luma, Forsen, Vågskvalpet, Kölnan och Godsfinkan är nästan klara med cirka 4 000 lägenheter. I december 2006 bodde cirka 9 000 personer i Sjöstaden, söder om Hammarby Sjö.

2007: Ungefär 300 hushåll är anslutna till bilpool, vilket motsvarar cirka tio procent av hushållen i Sjöstaden.Vid årsskiftet 2007–2008 är cirka 5000 lägenheter, varav 350 studentlägenheter, av totalt hittills beräknade 9000 klara i södra delen av Hammarby Sjöstad.

2008: Under 2008–2009 påbörjas cirka 1 200 lägenheter, främst Henriksdalshamnen och Sjöstadsporten, där också de första större, nya kommersiella projekten innehållande kontor och hotell om totalt 30 000 kvadratmeter startar.

2009: Ytterligare cirka 900 lägenheter beräknas att färdigställas under 2009–2011 i Henriksdalshamnen 1.

2012: Cirka 870 bostäder färdigställs i Henriksdalshamnen.

2015: Bussdepå/kontor blir klara i området Fredriksdal.

2017: Förlängningen av tvärbanan till Sickla invigs. I området Mårtensdal påbörjas bygget av 73 000 kvadratmeter kontorshus, en skatehall och ny tunnelbaneentré. I kvarteret Påsen och Godsvagnen påbörjas konvertering av kontor och lager till bostäder. Totalt omfattar förslaget cirka 750 nya bostadsrättslägenheter och två nya förskolor. Kvarteret Lugnet blir den i dagsläget sista möjliga exploateringen i östra Hammarby sjöstad. När det är klart bidrar det till cirka 230 nya lägenheter, ny förskola, fullt utbyggt sopsugssystem samt en attraktiv östlig entré till Hammarby sjöstad.

2018: Den nya tunnelbanan mellan Kungsträdgården och Nacka/Söderort får sju nya stationer och börjar byggas 2018. Byggtiden beräknas bli sju till åtta år. I Hammarby sjöstad byggs tunnelbanestationen under kanalen med en nordlig uppgång på Södermalm och en sydlig uppgång i Hammarby sjöstad. Den nordliga uppgången planeras intill Vintertullstorget och Katarina Bangata, den södra uppgången får sin entré i Lumaparkens västra del intill tvärbanan.

Hammarby Sjöstad – en stadsdel med integrerade miljölösningar

Stockholm stad har ställt hårda miljökrav på byggnader, tekniska installationer och trafikmiljö i Hammarby Sjöstad. Stadsdelen fick ett eget miljöprogram med målet att minska den totala miljöbelastningen med hälften jämfört med ett område byggt i början av 1990-talet.

Hammarby Sjöstad fick dessutom ett eget kretslopp, Hammarbymodellen, där miljölösningarna för energi, vatten och avlopp och avfall beskrivs. Sveriges exportråd har utvecklat en modell för den hållbara staden – Symbiocity som bygger på erfarenheter från Hammarby Sjöstad.

Bilder

Vy längs med kanal, fotografi.
Sjöstadsparterren vid Lugnets allé. Foto: Lennart Johansson
Flerbostadshus vid kaj, båtar vid båtplatser, fotografi.
Båtplatser Sickla kanal. Foto: Lennart Johansson.
Trappa vid vatten, båtplatser, människor, i bakgrunden syns flerbostadshus, fotografi.
Båtplatser Seglatsgatan, Hammarby kaj. Foto: Lennart Johansson.
Vy mot skidanläggning bakom flerbostadshus, fotografi.
Hammarbybackens skidanläggning. Foto: Lennart Johansson.

Besök oss

Stockholms stad erbjuder studiebesök i Hammarby sjöstad och flera andra projekt inom stadsutveckling. Vi hoppas kunna erbjuda inspiration och kunskap för grupper med olika förkunskaper och intressen. 

Kontakta oss

* Obligatorisk uppgift

Få kopia/svar

Ange din e-postadress, så att vi kan svara dig via e-post. När du anger din e-postadress får du också en kopia på ditt meddelande.

Telefonkontakt

Kristina Glitterstam
Projektledare, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 87 672

Hendrik Bergstén
Kommunikatör, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 87 625

Så planeras stadsutveckling

Uppdaterad