Under 1800-talets sista decennier växte kunskapen om hur bakterie- och virussmittor sprids. Ett enträget arbete för förbättrad renlighet i hem, på arbetsplatser och inom sjukvården påbörjades. Även inom slakterinäringen blev frågan om sanitet av stor betydelse. Slakthusområdet har sedan 1912 varit en knutpunkt för mat och människor.
Vid sekelskiftet 1900 fanns över 100 privata slakthus runt om staden. De hygieniska förhållandena var av varierande kvalitet, liksom kontrollen av köttets frihet från smittor. Stockholms stad beslöt därför att slakten skulle ske i stadens regi och 1906 började ett modernt slakthus byggas i Enskede. Många av byggnaderna uppfördes i jugendstil.
1906 skapades Stockholms slakthus- och saluhallsstyrelse, som fick i uppdrag att genomföra planerna på ett toppmodernt kommunalt slakthus i Enskede. Strax efter att det nya Slakthusområdet invigdes 1912 beslutades att allt kött som såldes i Stockholm skulle kontrolleras av staden och helst även slaktas vid Slakthuset.
Området har under åren fått växa och till slut blivit det som vi idag kallar för Slakthusområdet som i ett helt sekel hanterat och försörjt Stockholm med livsmedel av hög kvalitet och samtidigt utvecklat Stockholms näringsliv och gastronomi med hjälp av bra råvaror, skickliga hantverkare och gediget entreprenörskap.
Till hundraårsjubileet 2012 tog fastighetskontoret fram boken "Kött och blod" för att dokumentera och bevara områdets historia.