Utveckling och renovering av Stadsbiblioteket

Stockholms stad planerar att rusta upp Stockholms stadsbibliotek, Spelbomskan 16, till att bli ett funktionellt bibliotek av vår samtid. Målet är att Stadsbiblioteket ska kunna ta emot ett större antal besökare och blir mer tillgängligt samtidigt som byggnaden behåller sin roll som en kulturhistorisk- och arkitektonisk världsikon.

Staden utreder och analyserar bibliotekets framtid

Sedan en tid tillbaka har Stockholms stad utrett kostnaderna för två alternativ – ett utvecklingsalternativ och ett renoveringsalternativ för Stockholms stadsbibliotek. För närvarande kan inte ett beslut fattas om bibliotekets framtid. Det behövs mer tid för analys av hur projektet ska drivas vidare och hur investeringarna gör den största nyttan. Ytterst handlar detta om prioriteringar.

I slutet av 2017 blev Stadsbiblioteket byggnadsminne, vilket ökar tid och kostnader för administration vid en eventuell renovering och ombyggnad.

Kulturnämnden behöver se över hur investeringarna i stockholmarnas bibliotek gör störst nytta.

Fastighetsnämnden har flera stora investeringsprojekt, både pågående och planerade, samtidigt. Det innebär ett hårt tryck på stadens ekonomi. Budgeten för projektet är stram i den högkonjunktur som just nu råder i byggbranschen.

Det finns två alternativ

Det finns två alternativ - ett utvecklingsalternativ och ett renoveringsalternativ. Utvecklingsalternativet omfattar huvudbyggnaden och basarerna. Renoveringsalternativet omfattar huvudbyggnaden och Annexet. Under 2018 genomfördes en fördjupad analys av de två alternativen.

Arbetena kommer utföras med stor hänsyn till de höga kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Som stöd i arbetet finns ett vårdprogram framtaget i samarbete med Länsstyrelsen. Vad ett vårdprogram är kan du läsa på webbsidan Kulturhistoriska intressanta byggnader får vårdprogram där även hela vårdprogrammet för Stadsbiblioteket finns.

Utvecklingsalternativet

I utvecklingsalternativet för Stadsbiblioteket ingår ett förslag om en betydligt större barnavdelning. Andra delar som ingår i planeringen är en ny samlingssal för cirka 150 personer, fler grupprum och ett större café. Detta möjliggörs bland annat genom att basarerna på Sveavägen blir en del av Stadsbibliotekets ytor.

Utvecklingsalternativet innebär inga förändringar på den yttre arkitekturen, utan om att få tillgängliga, funktionella, yteffektiva och flexibla lokaler. Syftet är att möjliggöra en verksamhetsutveckling inom byggnaderna.

Renoveringsalternativet

Renoveringsalternativet för Stadsbiblioteket handlar om att göra nödvändiga åtgärder för att säkerställa ekonomiska och kulturhistoriska värden, förbättra inomhusmiljön och byggnadens energimässiga prestanda, digital teknik, inredning med mera. Förbättrad tillgänglighet och brandsäkerhet är andra viktiga delar. I förslaget ingår också en ny entré från Sveavägen.

Verksamhetens behov

Stadsbiblioteket har identifierat följande utvecklingsområden för det framtida Stadsbiblioteket:

Rum för tystnad och samtal
Bibliotek för barn av idag
En pärla behöver putsas
Innerstad i förändring

Redan nu pågår en integrering av det internationella biblioteket med verksamheten i huvudbyggnaden. Det framtida Stadsbiblioteket ska inte ha ett internationellt bibliotek – utan vara ett internationellt bibliotek.

I dokumentet Förnyat Stadsbibliotek kan du läsa mer ingående om utvecklingsområdena.

Förnyat Stadsbibliotek

Arkitekt för utvecklingen av Stadsbiblioteket är Caruso St. John Architects i samarbete med Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB.

Varför behöver biblioteket utvecklas och renoveras?

När Asplundhuset stod klart 1928 var det kanske världens mest moderna bibliotek. Idag ställer medborgarnas förändrade biblioteksbeteenden helt andra krav på ett bibliotek. Det behöver anpassas till nya förutsättningar, som medborgarnas ändrade biblioteksbeteenden och utökningen av publikströmmar, från exempelvis Odenplan.

Biblioteksbyggnaderna har också stora renoveringsbehov och tekniska brister som behöver åtgärdas för att bevara kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Sprickor, läckor och fukt är problem som huset idag tampas med.

Bibliotekets ytor behöver bli mer flexibla och tillgängliga. Idag råder brist på väsentliga ytor som exempelvis grupp- och mötesrum, café, teknik och lagerutrymmen. Även barnavdelningen behöver bli större.

Mot denna bakgrund utreder vi ett utvecklingsalternativ parallellt med ett renoveringsalternativ.

Ansvarig för projektet

Ansvarig för utvecklingsprojektet är Stockholms stad, genom fastighetskontoret som förvaltar fastigheten, i nära samarbete med kulturförvaltningen och Stockholms stadsbibliotek.