Vy över område med nybyggda fastigheter

15. Arkitekturens roll i staden

Hur vi planerar framtidens Stockholm och vilken arkitektur vi skapar är något som angår oss alla. Varför är arkitektur viktigt och vem bestämmer hur det ska se ut i staden? Behöver Stockholm fler landmärken och kan arkitektur få oss att må bra?

I det här avsnittet träffar vi

  • Stadens stadsarkitekt
  • Stadens stadsbyggnadsdirektör

Lyssna in på ett samtal kring stadens årsringar, arkitekturens roll för att skapa en smart, snygg och klimatanpassad stad samt framtidens arkitektur.

 

Textversion

Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som behövs för att skapa en stad där vi trivs, men hur går det egentligen till? I podden Stockholm växer pratar jag, Fritte Fritzon med experter från Stockholms stad om frågor som berör just dig. Idag handlar det om arkitektur och gestaltning. Hur ska vi skapa en stad med hög arkitektonisk standard samtidigt som vi bygger mycket och snabbt? Dessutom i en tid då komplexiteten i stadsbyggnadsprocessen är högre än någonsin. Ny arkitektur skapar debatt och rör upp känslor – hur gör vi stadens fysiska utveckling till en angelägenhet för alla? Det tänkte jag att vi skulle undersöka idag. Välkomna till det här femtonde avsnittet av sthlm växer. Med mig i studion har jag Anette Scheibe Lorentzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholm stad och Torleif Falk, stadsarkitekt från stadsbyggnadskontoret, – välkomna hit.

Anette: Tack så mycket.

Torleif: Tack så mycket

Fritte: Vad roligt att äntligen få träffa er, för vi ska ju prata arkitektur och gestaltning och det ska bli väldigt spännande men först innan vi gör det så tänkte jag att vi skulle reda ut lite saker. Först vad gör egentligen en stadsbyggnadsdirektör Anette?

Anette: Ja som stadsbyggnadsdirektör så är jag förvaltningschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Jag leder kontoret och våra medarbetare en stor expertgrupp i de avvägningar som måste göras i stadsbyggandet för att det ska vara möjligt. Mitt uppdrag kommer från politiken från, och det uttrycks då formellt i kommunfullmäktiges och stadsbyggnadsnämndens budget varje år det som vi ska uppnå. Men stadsbyggnadskontoret är också en myndighet. Vi är 368 medarbetare och som förvaltningschef så har jag också arbetsmiljöansvar och allt det där ansvaret som följer med att vara arbetsgivare.

Fritte: Mm, och då undrar jag också Torleif, vad gör egentligen en stadsarkitekt i Stockholm i alla fall?

Torleif: Ja det kan ju faktiskt variera mellan olika städer och det här är ju en roll då som har funnits väldigt länge i Stockholm faktiskt sen sextonhundratalet och det har varierat över tiden kan man väl säga. För länge sedan då var det stadsarkitekten som ritade de viktiga byggnaderna i staden som också bestämde allmänt hur staden skulle utformas. I dagens kontext med demokratiskt styrt samhälle så fungerar rollen – ja man skulle kunna kalla det för en senior rådgivare åt politiken, åt kollegorna, åt branschen, med ansvar för stadens utformning och Anette och jag vi har ett tätt samarbete och vi hjälps åt med lite olika vinklar på uppdragen kan man väl säga.

Fritte: Har du koll på alla dom här föregångarna ända från sexhundratalet hänger det bilder på?

Torleif: Ja, just nu är faktiskt nedplockade för vi har precis byggt om kontoret men det finns då en vägg med då en del gamla farbröder främst då ofta med peruker bland annat också så att det är ju det är anrikt.

Anette: Vi måste plocka upp de där nu det är liksom en rad med stadsarkitekter och en rad med stadsbyggnadsdirektörer. Man måste se till att få upp dem.

Fritte: Det tycker jag är ert viktigaste uppdrag framöver. Om vi ska börja med att prata om arkitekturen i Stockholm - först och främst går det att beskriva Stockholms arkitektur? Vad har Stockholm egentligen för karaktär?

Torleif: Staden har ju en lång historia med av strukturerad planering kan man säga. Samtidigt så är det ju ett stort motstånd i naturen, men det kanske är också det som har gjort Stockholm så karaktäristiskt. Just den här medvetna planeringar i ett ganska avancerat naturlandskap.

Fritte: Ja för det är ju dels då mycket vatten och sen är det dels då mycket berg som skapar topografin i landskapet men det är det som är Stockholms unika karaktär eller del av den i alla fall?

Torleif: Ja, mycket de här stora öppna landskapsrummen skulle jag säga så att man betraktar staden på håll. Om du jämför med Köpenhamn till exempel då rör man sig i gatorna i kvarteren på annat sätt. Här ser man ju stora delar av Stockholm på distans och det är väldigt speciellt.

Anette: alltså det är väl när man kommer hem, det här det är väldigt liksom det är väldigt tydligt då om man har varit borta så kommer han hem till Stockholm som silhuetten kyrktornen de här långa vyerna utblicken – det är alltid en liksom slags högtidlig känsla men det ger ju också ett lugn det skapar ett lugn. Och sen tänker jag som utmärkande för Stockholm det är också det här med doften när det liksom från saltsjö eller från Mälaren det är ljuset, det är ett speciellt ljus självklart beroende på årstid men det är någonting med Stockholm som självklart har bäring på topografin och vattnet och förkastningsbranterna.

Fritte: Det känns som att på något sätt att vi när vi pratar om Stockholms karaktär att det handlar om naturvärden på något sätt trots att vi pratar om en stad eller?

Anette: Ja fast de naturvärdena, det finns ju lika mycket värden i den byggda miljön det vi ser.

Fritte: Men om man pratar om det byggda då, kan man säga någonting om materialitet eller färger eller former?

Anette: Vi pratar ju mycket om Stockholmsfärger det är ju någonting som vi kanske återkommer till det sen i byggnadsordningen också, de traditionella som varma putsfärgerna som gör sig väldigt väl i vårt klimat. Det är någonting som vi har plockat upp. Vi tänker att det kommer bli alltmer viktigt när vi bygger mer och mer.

Torleif: Det finns något med det tror jag att Stockholm har någon slags aura det är ganska lågmält och en ganska jämn höjd på byggnationen och så följer den topografin och sen dom här monumentalbyggnaderna sticker upp då och då och det gör ju att det blir någon slags ståtlighet och sen den här lite varma lugna tonen då som Anette nämnde här. Det blir en aura över staden det är en särskild stämning och den är ju väldigt stilig.

Fritte: Mm, och värd att bevara också eller utveckla?

Torleif: Både och.

Anette: Vi har ju precis samverkan och jag tänker just det där när man återigen man kommer hem att man ser Stockholm beror och du sa var du än är i Stockholm så ser du de här långa utblickarna. Det är nästan ingen annan stad där man ser på det sättet och kan orientera sig på det sättet också.

Fritte: Ja, men det är ju ibland när man liksom cyklar över Västerbron någon sommarmorgon efter någon lite för sen fest och man tänker sig att man nypa sig i armen- här var ju otroligt grant alltså.

Torleif Anette: Mm.

Fritte: En grundläggande fråga då – varför är arkitektur så viktigt?

Torleif: Ja men jag skulle väl säga att det viktiga är ju kanske att det berör alla om man tänker mycket konst i kan man ju ha ett slutet rum och välja att betrakta eller uppleva. Arkitekturen är ju på något sätt något som påverkar alla och det är också arkitekturen som inramar de offentliga rummen, som skapar de offentliga rummen och där vistas ju alla egentligen. Och sen tänker jag att arkitekturen, rätt använt, så kan det faktiskt lösa många av samhällets utmaningar och bidra också till en väldigt upplevelserik och dynamisk miljö som är viktigt, och fel använt kan man väl säga, så kan det vara motsatsen. Så det är viktigt.

Fritte: Men kan man utvidga begreppet arkitektur och säga att arkitektur handlar lika mycket om hur vi utformar gatan så att cyklarna kan ta sig fram som om hur fasaden ser ut?

Torleif: Ja vi har ju faktiskt försökt i något av våra dokument och liksom definiera begreppet och vi menar väl att det är ett sätt att organisera egentligen det byggda i olika skalor.

Anette: Sen är det ju så att för att liksom tillgodogöra sig arkitektur, det som vi menar med arkitektur och för att kunna njuta av det så behöver du ju inte kunna någonting om arkitektur det är ju goda miljöer, det är någonting som man mår bra av utan man behöver inte reflektera liksom själva arkitekturen man mår bra av det i alla fall.

Fritte: Mm.

Anette: Och vi har pratat mycket om det där, Torleif och jag, varför vi inte, vi är lite tveksamma till sådana koncept som lanseras ibland, den nya ABC- staden som bara tar sin utgångspunkt i något slags rationellt och tekniskt. Vi behöver nya bostäder, vi bygger en helt ny ABC-stad. Det blir ju någonting som inte har det här den här själen som inte har utvecklats organiskt. Tänker att i princip alla städer, det finns en undantag Brasilien ett sådant undantag, har ju uppstått ur något som en handelsplats, eller man behövde lasta om varor, eller en hamn, eller något liknande alltså och sen har dom utvecklas organiskt med människan som utgångspunkt och då kommer den här själen alltså den här platsens själ och en alltför rationell planering, det riskerar att bli någonting väldigt otrivsamt och då de människor som har möjlighet flyttar ju därifrån och då står vi med någonting som vi inte ville ha från början utan vi tror väl mer på det här att fortsätta utveckla det befintliga. Det är ju det här som kännetecknar en vital stads ständiga utveckling.

Fritte: Mm, vi får in frågor från allmänheten också och du som lyssnar på den här podden kan också ställa din fråga på statsutveckling Stockholm På Facebook så håll utkik där när vi frågade efter det. Här kommer första frågan riktad till er Torleif och Anette.

Fråga: Hur viktigt är det för Stockholm att ha ikoniska eller världskända byggnader som sätter Stockholm på kartan?

Torleif: Jag tänker att som vi pratade om förut Stockholms kanske starkaste särdrag är nog egentligen stadslandskapet, det vill säga det byggda och naturen tillsammans och det här är världsunikt som vi pratade om förut och det är väldigt robust också. Det ser väldigt likt även om det byggts väldigt mycket de sista 100 åren så är det sig väldigt likt. Så med det skulle man kunna säga att det inte finns samma behov av arkitektonisk manifestation eftersom helheten är det bärande karaktärsdraget. Sen tror jag att det är nog dags för Stockholm och visar framfötterna lite internationellt vad det gäller arkitektur och jag tänker att vi har fått några exempel här som sticker ut. Norra tornen, park 79 till exempel, och jag tycker att det är faktiskt är väldigt välgörande och vitaliserande både för stockholmarna och besökarna och vi har flera spännande projekt på gång nu.

Fritte: är det någonting som du kan avslöja eller?

Torleif: Ja det är ju välkänt att en Gasklockan till exempel i Norra Djurgårdsstaden den har ju fått en ny byggaktör och nya arkitekter är på gång vi håller på med ett parallellt uppdrag en slags tävling om det. Och sen hoppas vi även på att vi ska få ett nytt Nobelcenter på den nya placeringen vi slussen på plats.

Fritte: Men finns några arkitekter på nya nobelcentret på vid slussen?

Anette: Det finns en förstudie som är gjord och det är Chipperfield.

Fritte: Som ritade förra förslag på Blasieholmen.

Anette: Ja precis. Det där är ju en stor del av vår stads attraktivitet och det är världsunikt som Torleif sa. Sen tänker jag att vi utvecklar ju också nya miljöer där inte just en byggnad sticker ut. Vi håller på med slakthusområdet nu och det slakthusområdet som helhet kommer ju också bli någonting unikt.

Fritte: Ja juste.

Anette: Och då är det ett helt nytt område.

Fritte: Men där tänker jag också att man kan tillåta sig att våga ta ut svängarna lite grann när det gäller spännande arkitektur till exempel.

Torleif: Det där kommer det ju bli ett vad ska man säga, mångfald av spännande arkitektur. Kanske ingen enskild ikonbyggnad. Vi har ju en ganska stor rund där bredvid.

Fritte: just det.

Torleif: Men absolut arkitektur som sticker ut.

Fritte: Men jag tycker vi är inne på det hela tiden att Stockholm är berömd för att vara så vacker stad, alltså kan det nånsin bli en tvångströja? Jag tänker Oslo byggde till exempel ett nytt spännande operahus i hamnen som Snöhetta ritade och man kan säga mycket fint om Oslo men de kanske inte har samma historiska skönhetsvärde att ta hänsyn till mot just vattnet. Vad säger ni om det? Kan det vara en tvångströja?

Torleif: Ja alltså med tanke på hur Stockholm har vuxit fram då som vi pratade om inledningsvis då med en tradition av en tydlig planerings tydliga planeringsidéer och det här naturlandskapet så har det ju gjort att Stockholm är väldigt speciellt och det bevakas ju då av många för det har stor ett stort värde både av experter och myndigheter och medborgare och det kan göra att det är lite svårt och ta ut svängarna skulle jag säga. Jag det är också positivt att det ifrågasätts men visst ibland så blir man ju trött på att det är svårt.

Anette: Varje tid har ju sina diskussioner. Till exempel när stadshuset byggdes, det var ju väldigt omdiskuterat på sin tid och vår tid har sina diskussioner. Och jag tror egentligen inte att det är så mycket svårare nu men med till exempel sociala medier så har debattklimatet diskussionsklimatet blivit så hårt. Varje tid kommer alltid ha sina diskussioner.

Fritte: Mm, men rent generellt då hur tänker ni när man väver samman gammalt och nytt i Stockholm är det olika regler som gäller i innerstan kontra längre ut till exempel?

Torleif: Det är ju en stor utmaning och något som är väldigt spännande tycker jag och något som jag faktiskt också efterfrågar. Med tanke på då att vi har många områden med riksintresse som har stort kulturhistoriskt värde, så finns det många experter och ibland så kan jag uppleva att det blir en slags bevakning som är i hög grad väldigt akademiskt kring läsbarhet och förståelse av de historiska lagren viktigt såklart, men ibland skulle jag önska kanske att arkitekturen kunde ses mera som ett svar. Att dom konstnärliga och sinnliga värden i arkitekturen skulle kunna föra staden framåt genom att väva samman det gamla och det nya. Det blir så viktigt att det är läsbart så det blir lite kantigt ibland upplever jag i Stockholm. Vi har ser mer av det här på kontinenten och i södra Europa skulle jag säga.

Fritte: Ja, men om du skulle exemplifiera då det som de gör bra där nere på kontinenten som ni skulle vilja ta efter?

Anette: Operahuset i Lyon till exempel.

Torleif: Ja, jag tänker direkt på tal om Chipperfield är alltidsmuseum i Berlin som jag tycker är fantastiskt exempel på hur man kan väva upp gammalt och nytt.

Fritte: Mm, operahuset i Lyon ska vi säga då det är ju Jean Nouvel som har byggt på ett gammalt otroligt fint stenpalats med en jättestor båge. Det är synd att podd inte är ett bildmedium men det är ett väldigt fint tillägg.

Torleif: Operan i Hamburg höll sig med ronden det är ju ett avancerat och ger ju väldigt mycket till staden.

Fritte: Mm.

Anette: Mm, men det som Torleif beskriver här det är ju liksom en diskussion som vi har väldigt ofta just hur man kan få ta stöd i det gamla och liksom tillföra ny arkitektur istället för att konservera.

Fritte: Mm men man skulle kunna säga att det finns två olika ytterligheter. Det ena är ju då att man bygger väldigt varsamt och nästan historiserande bredvid den gamla byggnad då och försöka efterlikna med om det är tegel så tar man också tegel och man kanske tar upp motiv från gaveln. Och det andra är ju att man bygger något modernt i glas som på något sätt ändå försöker, vad ska man säga, prata då inom citattecken med det gamla.

Torleif: Det enkla är ju att göra någonting som helt bryter och sen påstå det att det är då väldigt läsbart och kulturhistoriskt korrekt. Det svåra skulle jag säga är ju att fånga upp grammatiken i det gamla och tolka det till någonting samtida men det är ju det jag skulle jag säga bli mer raffinerad som regel.

Fritte: Men då kan man då till exempel kikar på Asplunds utbyggnad av rådhuset i Göteborg.

Torleif: Yes.

Fritte: Ja det är väl en sådan grej som ni som alla återkommer till.

Torleif: Där sitter det som en smäck.

Anette: Haha.

Fritte: Ja den är fin.

Fritte: När vi bygger staden så är det ju inte bara liksom tankar och kunskap och så där utan det är ju ett antal dokument och processer som är styrande. Det finns en översiktsplan för hela Stockholms stad och så finns det ju då detaljplaner. Helt kort vad är det de bestämmer egentligen?

Anette: Översiktsplanen och detaljplanen som du nämner de är ju båda institut som ingår i plan och bygglagen PBL. Översiktsplanen det ska varje kommun ha och den reglerar hur stadens mark- och vattentillgångar ska utvecklas och förvaltas på lång sikt. Vi har en översiktsplan då med stadsbyggnadsmål och strategier för det här handlar ju om hur vi ska om hur:et, hur ska vi bygga de här 140000 bostäderna på ett hållbart sätt? Och sen så hur ska den här hållbara stadsutvecklingen ske? Sen har vi också detaljplanen och den används för att utveckla det enskilda projektet och det kan vara allt från en förskola till ett mindre infillprojekt till ett helt kvarter och det är detaljplanen som ger rättsverkan, det är den som stadsbyggnadsnämnden fattar beslut om, den ger byggrätt den reglerar den styr och utformningen av kvartersmark men också offentlig platsmark och hur den ska utformas och självklart också byggnaden.

Fritte: Detaljplan kan vara mer eller mindre detaljerade kring hur byggnaderna ska se ut också va?

Anette: Ja, det beror lite grann på liksom hur stadsutvecklings processen ser ut som helhet. Vi har ju en stark koppling till exploateringsnämnden och dess processer och där handlar det ju om systemhandlingar som ligger till grund för genomförandebeslut som ska finnas på plats för att kunna ta de här exploateringsavtalen som ska finnas på plats för att stadsbyggnadsnämnden ska kunna fatta beslut om att anta en detaljplan. Och det kräver en viss detaljeringsgrad för att göra det.

Fritte: Men vad många kanske inte känner till är att detaljplanen är ofta reglerad och exakt vad som får byggas och inte bara byggas utan vilken verksamhet som får finnas i en då en tilltänkt byggnad. Att om man skriver b så då är det bostäder och är det h så är det handel till exempel. Men hur pass hårt är det där kravet om man då konstaterar sen att man skulle vilja ändra inriktning på det som händer i bottenvåningar där till exempel på ett hus?

Anette: Men det finns ju en annan bestämmelse för c, den är ju väldigt användbar det är ju inte bostäder men det kan vara kultur det kan vara centrumändamål och butiker, men det här är ju också när man gör avvägningar i plan- och bygglagen vilket ändamål som faktiskt ska få finnas. Vi har ju ibland diskussioner om när vi lägger bostäder nära ett verksamhetsområde det kan ju då inskränka på möjligheten för verksamhetsområdet att verkar utvecklas så att det handlar ju om att förebygga konflikter innan de har uppstått det är ju det som är avvägningen i PBL.

Fritte: Just det och det är ju ni är experter på staden tänker jag.

Anette: ja absolut.

Torleif: Ja, men det är ju..

Anette: Stadsbyggnadskontorets medarbetare.

Torleif: Det är ju så att den här detaljplanen tolkas i bygglovsskedet och då kan det ju vara precis som du säger att inte bara att de avviker i sin omfattning eller utseende utan det kan ju vara just användningen och det blir knepigt för oss för att detaljplanerna är ju lagstiftning och ibland kan man göra avsteg man kan ju tillfälliga lov och så vidare, men det är ju inte ovanligt att vi får göra en planändring helt enkelt på grund av en sån beteckning.

Fritte: Aa, men skulle ni innerst inne då känna att ja men det här är lite stelbent det här sättet som PBL har ordnat i vårt sätt att att bygga stad på skulle ni vilja ha lite mer flexibla och snabba processer?

Anette: Njaa, jag tycker jag har liksom hållit på med PBL ur olika perspektiv i vad kan det va hela mitt yrkesverksamma liv det är ju som trettio år snart, och jag tycker PBL fungerar om man använder PBL som det är tänkt det vill säga som ett sätt liksom att reglera markanvändning man prövar markanvändning lämplig markanvändning man kan reglera markanvändningen men sen hänger liksom inte lagstiftningen ihop och den hänger inte med. Å ena sidan så har vi fått en arkitekturpolitik med gestaltad livsmiljö vi har en riksarkitekt, Boverket steppar upp också. Vi pratar väldigt mycket om det här med gestaltad livsmiljö och god arkitektur. Å andra sidan i bygglovsskedet så har vi det motsatta.10 veckor har vi haft alltså alla bygglov ska hanteras på 10 veckor det har vi haft och under sedan 2011 men på senare år så har vi också då fått om vi inte hanterar dem inom 10 veckor så får vi inte ta betalt för våra bygglov. Vi är ju intäktsfinansierade vilket innebär att den här rådgivningsbiten ofta faller. Vi skulle ju vilja ha möjlighet i de fall det behövs att jobba med kvalité och gestaltning i bygglovsskedet och ha möjlighet att reglera det på ett annat sätt i bygglovsskedet än vad PBL faktiskt tillåter idag så vi vill ha en sammanhållen plan och bygglag.

Fritte: Mm, men är det någonting som nu med den diskussion som förts i med mellan landets kommuner att…

Anette: Jag för ju den när jag träffar mina kollegor i Göteborg och Malmö och jag lyfter den i de sammanhang jag kan lyfta det hänger liksom inte ihop idag och det förvånar mig.

Fritte: Ja men det förvånar mig också när jag hör det. Eh, Stockholm har ju också antagit två andra dokument eller ni har ett antal flera men två andra en byggnadsordning och en arkitekturpolicy – vad innehåller de egentligen?

Torleif: Man kan säga att det här är hängdokument då på översiktsplanen med lite specifika inriktningar då. Byggnadsordningen är egentligen ett kunskapsunderlag som vi då tänkt att ta stöd i om man pratar om det här hur man kan utveckla befintliga arkitekturhistoriska arkitektur till någonting nytt så är det ett jättebra material och det beskriver egentligen, det är en historisk del som beskriver Stockholms framväxt och det är också en del som beskriver just karaktärsdragen i olika delar av staden som har vuxit fram genom olika tidsperioder. Och sen finns det också vägledningar som pekar på hur staden ska utvecklas, sen finns det också ett metodstöd hur man ska tillämpa den här kunskapen i planprocessen och den vänder sig både till våra egna medarbetare men också till byggaktörer, politiken och arkitekter ute på stan, och sen har vi då till den då kopplat ett systerdokument arkitekturpolicy och den är då mer praktiskt inriktad som beskriver hur det är med olika medel arbetssätt kan uppnå det som står i byggnadsordningens vägledningar och översiktsplanens strategier med stöd i den här kunskapsdelen då så finns det olika arbetssätt och medskick och så vidare och det här arkitekturpolicyn det berör just ämnet arkitektur. Planeringsprocessen har blivit så komplex och det är så enormt många frågor som ska prövas i planprocessen så att min upplevelse är att vi pratar inte så mycket om arkitektur så att det här dokumentet är då inriktat på just ämnet arkitektur vi hoppas att det ska bli lite stöd.

Anette: Det som Torleif beskriver nu det liksom är ett led i det som vi har jobbat med under en längre period, ta fram strategier för stadens gestaltning. Vi måste samordna de här frågorna det är som jag sa tidigare en stor verksamhet så samordningen behöver ske dels på kontoret det är så här vi ser på kvalitetsfrågan, men också med branschen och med andra aktörer.

Fritte: Men just det som du säger Torleif om komplexiteten i stadsbyggnadsfrågan, att den har ökat vad säger parterna vad säger jag arkitektbranschen till exempel om det här hur upplever dom det?

Torleif: Jag tror att det är frustrerande. Dom är ju konsulter som jobbar på uppdrag och jag har ju själv gått på arkitektskolan, jag vet ju att de flesta brinner för det här liksom det är nästan som ett kall för många men det är lätt att hamna i en roll där man blir en leverantör så att säga.

Fritte: Men de kanske är glada för att det finns en arkitekturpolicy?

Torleif: Ja, ärligt talat så, jag var på ett av våra större arkitektkontor här om veckan, och de sa tack för att ni har gjort det här för de upplevde att det var ett sätt ett till stor hjälp för dem när de jobbar i sina processer så att ja.

Fritte: Men jag har kikat på arkitekturpolicyn, som ju då går att ladda ner på nätet, och ni nämner bland stadens grammatik som jag tycker är spännande och för folk som inte är så bevandrade i arkitektur och stadsbyggnad tänk. vad är det här stadens grammatik vad är det här för någonting?

Torleif: Jag brukar likna det med musik faktiskt. Att om du tänker staden som ett partitur som en slags grundstomme som man sedan fyller på då med olika kompositioner egentligen och så småningom så uppstår det ju då en väldigt stor skala då kommer ju dom här årsringarna till slut och som vi har att förhålla oss till så det är faktiskt väldigt skönt att ha ett stöd i det och också i ett resonemang kunna enas kring det här.

Fritte: Alltså stadens jag så det ska vara tycker skulle ju till exempel kunna handla om att man har då slutna kvarter om man är intresserad av det och att entréerna är ut mot gatorna och inte in mot gården till exempel det är en del av stadens grammatik.

Torleif: Det enklaste exemplet är ju stenstaden egentligen där gatorna ligger i ett i ett rutnät och har olika givna bredder och höjder och fasaden är uppbyggda på ett särskilt sätt med en sockelvåning och en fasad och en tydlig takfot som är en slags klassisk uppbyggnad. Men det är väldigt tydligt exempel på arkitektonisk grammatik.

Fritte: Men ibland så tänker jag på det här med också att staden kanske ser ut som en stad men kanske inte funkar som en stad gjorde förr i tiden. I Malmö så vet jag till exempel att stora delar av gågatan där är uppköpt av någon stor fastighetsägare, alltså de äger allt, vilket gör att de kan också styra ganska mycket i vilka butiker som hamnar där och vill de att en lokal ska stå tom några år för att pumpa upp hyran så kan de göra det. Och det fungerar ju lite tvärs emot då hur det var förr där liksom varje smalt hus i Gamla Stan hade sin ägare och där kommersen kunde fortgå liksom det blev en helt annan komplexitet i stadsväven än vad det då blir Malmö idag. Är det saker ni tänker på att liksom inte bara vad takfoten går utan också så här hur staden liksom funkar under allt det här?

Torleif: Ja vi försöker planera på ett sätt så att det blir förutsättningar och fylla arkitekturen med verksamheter och stadsliv, men vi råder ju inte över hur fastighetsägarna använder byggnaderna och det är just nu säger man mycket av arkitekturen är ju generisk, man kan säga att det blir ett investeringsobjekt i högre grad. Det var det kanske för enskilda personer på den tiden men nu idag så har vi stora börsbolag som investerar i fastigheter och försöker att maximera utkomsten såklart.

Anette: Det som du lyfter nu är ju väldigt in liksom det är jätteintressant och viktigt vad är innehållet? Det är liksom hur fyller vi staden med det innehåll vi önskar? Sen tänker jag till skillnad jag vet jag vet inte faktiskt inte hur det funkar i Malmö men vi har ju en tradition av att ha olika samverkansforum med fastighetsägarna i city, de större fastighetsägarna, och komma överens om vissa saker som skyltning eller uppvärmning av gator eller vad det nu kan vara. Det handlar ju inte om vilka hyresgäster, men det blir ändå något slags samverkan kring hur ett gaturum ska utvecklas, hur en gata med dess butiker ska utvecklas och det tror jag är viktigt.

Fritte: Mm, just det.

Torleif: Jag skulle kunna säga då att om vi inte alltid har rådighet över hur fastigheterna används så har vi ju större rådighet över de offentliga rummen så gatorna och torgen är och egentligen så har det kanske den största utvecklingspotentialen i en stad som Stockholm. Det är där alla människor kan röra sig, det är inte bara de som har tillgång till byggnaderna så att säga utan där kan ju både invånare och besökare röra sig så att det jag kanske en av de viktigaste uppgifterna.

Fritte: Just det, och då har ni en annan samverkanspartner förutom exploateringskontoret och det är ju då trafikkontoret väl, som ju är ansvarig för mycket av den offentliga ytan?

Anette: Ja.

Torleif: Vi skapar ju alltså planerar miljöerna och skapa förutsättningar för att fylla dem då men sen är det ju våra syskonförvaltningar som och de kommersiella såklart.

Anette: Och där är det jätteviktigt att visst det finns gränssnitt men vi måste ha samverkan vi har det också men den kan ju alltid bli ännu bättre. För medborgaren finns det ju, eller de som rör sig i stan, finns det ju ingen skillnad vilken förvaltning det är som hanterar det här utan vi måste bara se till att det är som attraktivt tryggt bra helt enkelt.

Fritte: Stockholms stad har ju ett bostadsmål och bygga 140 000 nya bostäder till år 2030 hur ska det målet nås?

Anette: Jag kan väl säga att det, om man hållit på med det här några år kan man konstatera att det blir allt svårare att göra det här det blir mer och mer komplext, det krävs större och större så att säga förarbeten i form av olika utredningar, det är självklart så att klimatförändringar och så, det finns ställa krav på det men ibland kan jag tro att det här med att utredningar så fort man är osäker på någon fråga ja vi tar en utredning till. Där måste vi liksom fundera tillsammans med statliga myndigheter om det finns något smartare sätt att göra det här och sen komplexiteten har ju också ökat i och med att det finns det är mer och mer, det finns inte det lika mycket mark som är så att säga enkel att bygga på längre, utan det är alltid någonting det är buller eller det är risk det är liksom alltid någon fråga som gör att det blir väldigt komplext.

Fritte: Så ju mer Stockholm växer desto svårare är det att bygga nytt kan man säga?

Anette: Ja tror det är mer komplext för vi ska göra det, vi fortsätter, vi startar i 10 000 bostäder nya bostäder varje år.

Fritte: Finns några andra utmaningar med det här och går det att bygga så här snabbt och samtidigt hålla hög kvalitet till exempel?

Torleif: Ja men det är ju en utmaning ska jag säga och det är varje plan det blir ju väldigt krävande i och med att det är så många frågor som ska prövas, men det är klart man skulle kunna fundera på men alltså hur Stockholm har byggts historiskt har man ju byggt till lite större grupperingar, det har vi inte gjort på väldigt länge så att om man skulle kunna bygga med god kvalitet och en medveten upprepning och god planering så skulle det möjligen kunna vara ett sätt.

Fritte: Alltså bygga det större områden och åt gången då?

Torleif: Ja nu har vi inte så många sådana områden kvar.

Fritte: Nej.

Anette: men nu ska vi ju faktiskt, vilket det är utmanande, att ställa alltså att bygga i redan befintliga miljöer där människor bor det är ju Torleif, det är ju den verkliga utmaningen nu.

Torleif: Ja, man kan säga att det är ju Årstafältet nu då och sen är det ju i Värtan.

Anette: Och Slaktis.

Torleif: Och Slaktis är ju i någon mening förtätning så det är inte så mycket sådana områden kvar i Stockholm.

Fritte: Men Värtan känns ju så, och även andra områden och slakthusområdet, känns ju att de är säkert superkomplexa och bygga men men när man bygger en sådan gammal industrimiljö så där dels har det lite gamla byggnader som man kan inkludera som skapar en en karaktär men dels kanske man inte behöver vara super alltså försiktig. Det ska vara goda livsmiljöer så klart men man ändå på något sätt börja liksom lite.

Torleif: Det är ju väldigt höga kulturhistoriska värden i de här gamla byggnaderna också som beskriver ofta en industrihistoria och det är ganska starka krafter som värnar det. Sen är det mycket föroreningar och den typen av utmaningar och ibland så är det ju också viss industri kvar som konkurrerar och med bostadsbyggandet som också försvårar. I Värtan har vi ju till exempel ett starkt mål att hålla sjöfarten igång vilket då ger buller och gör svårt att förverkliga bostäderna som vi samtidigt planerar.

Fritte: Just det. När det ska byggas i Värtan och ja norra djurgårdsstaden och slakthusområdet så där hur pass mycket inflytande har ni egentligen över att arkitekturen förutom då det här med vad som står i detaljplanen?

Anette: Nu för tiden så ställer ju vi ganska stora krav på gestaltningsprogram. Torleif du leder ju det arbetet i fler av de här områdena.

Torleif: Mm, nej men jag kan jag skulle säga att vi har ganska stort inflytande vi, dom viktiga projekten har vi oftast tävlingar eller parallella uppdrag som vi kallar det då där vi då prövar olika arkitekturkontor mot varandra så att säga och prövar olika idéer, och i de här dokumenten då så har vi också arbetat fram en ganska tydlig metodik då man ska ta sig igenom ett antal frågeställningar och beskriva en arkitektonisk idé på ett bra sätt och pröva projektet utifrån olika aspekter utifrån olika skalor så att det är en ganska omfattande metodik vad det gäller gestaltningen numera. Så att jag upplever att det blir kvalitetssäkrat på på ett nytt sätt och jag ser också hur arkitektkontoret anammar det här och hur medarbetarna följer det och politiken också.

Fritte: Okej så att det finns vägar att gå?

Torleif: Jag skulle säga att det svåra är dom här som kanske bygger en gång.

Anette: Mm, jag skulle säga att det är inte bara den goda relationen utan det är också de som är långsiktiga och alla har ju ett gemensamt ansvar. Jag känner aldrig att vi är ensamma i den frågan utan det går att resonera sig fram.

Torleif: Det finns ett stort problem i den här planerings- och byggprocessen skulle jag säga. och det är att under detaljplanprocessen så är det oftast hos oss då vissa medarbetare och hos byggaktörerna så är det vissa medarbetare där också och vissa arkitekter, men i genomförandeskedet så ibland byts arkitekterna ut och det byts också ofta ut de som är på bygga företagen är mer genomförande profil på hos oss är det bygglov, så att det är lätt att tappa tråden. Det är svårt att följa projekten genom hela processen dels för att den är så lång och sen är det så olika kompetensområden.

Anette: Och det där alltså det jag lyfte tidigare också här PBL, alltså lagstiftningen, hänger inte ihop från detaljplan till vad som är möjligt att reglera i bygglov. Ja men jag skulle verkligen vilja se något tydligare koppling där för då kommer man åt delar av det som du beskriver Torleif.

Fritte: Men då gör vi ett litet medskick till regeringen och riksdagen och Boverket och vilka det nu är de som.

Anette: Vi gör det med jämna mellanrum.

Fritte: Vad bra. Podden heter ju Stockholm växer. Hur ser det ut från ert perspektiv? Hur vill ni att Stockholm ska växa? Och då menar jag liksom lite av de stora dragen hur ska Stockholm växa samman som stad i det som ni bygger nytt?

Torleif: Om man tittar i de här dokumenten vi har gjort nu då, byggnadsordningen och arkitekturpolicyn, så kan man ju dels då i byggnadsordningen få en ganska bra uppfattning om hur Stockholm har vuxit fram och planerats genom tiderna och det är ju ganska logiskt att man fortsätter på samma sätt skulle jag säga.

Fritte: Men jag uppfattar det också som att det finns ett anspråk på att bygga ihop staden utan att man gjorde för 50 år sen kanske, för då är jag mycket mera man är enklaver liksom runt tunnelbanestationen att ni vill liksom på något sätt hitta kopplingar mellan stadsområden på ett annat sätt idag.

Anette: Det är ju en av de bärande idéerna i översiktsplanen men det är ju inte alltid så lätt.

Torleif: Det har visat sig att många av de här stadsdelarna som man då med tunnelbanan blir väldigt isolerade kanske både socialt och ekonomiskt och kulturellt, och det är inte till godo för samhället samtidigt så har vi ju då dom här fina gröna korridorerna och grönsambanden då som också har ett stort värde, och vi har också markbrist så att vi är och naggar ibland de där men det prövas ju nogsamt såklart det vartenda fall.

Fritte: Mm, men jag tänker att en stor utmaning för att många av de här områdena som ligger utanför tullarna är ju då, har ju stora kvalitéer. Om man tittar på Hammarbyhöjden Årsta det är liksom lite anständigt till hus i park det är liksom tallskog och det är klippor som kommer fram och samtidigt kanske inte det mest hållbara sättet att bygga idag, det är ganska gles stad egentligen som kanske inte är bärkraftig och när man ska då börja då förtäta där att det måste ju ställa oerhörda krav på det nya och liksom inte bara arkitekturen utan också hur man hur man förankrar det som finns.

Det är ett jätteansvar, men det är ju också en stark önskan från vår eller vi tror ju att det är hållbart att förtäta. Många av de här områdena alltså då bodde man ju många fler personer i små lägenheter. Vi behöver ju fylla på med en större lägenheter flyttar det in fler människor så blir det också ett bättre underlag för service, för de butiker som kan finnas alltså levande centrum och de delarna så att men det är klart att det är ett jätte ansvar.

Fritte: Mm, nu har det blivit dags att lyssnarfråga igen jag ser att ni sitter och med spänd förväntan.

Fråga: Finns det en annan stad som är inspiration till hur det kan se ut när vi bygger nytt i Stockholm?

Fritte: Ja vad säger ni hur mycket tittar ni på exempel i andra städer?

Anette: ja men vi är väl ute en hel del.

Torleif: Det är ju logiskt att titta på städer som kanske liknar Stockholm och det gör väl ingen i för sig haha, men man tänker Paris då det är mycket, mycket större stad men det är ändå en så klassisk europeisk stad. Där tycker jag att man har varit ganska duktig på liksom fånga stadens identitet och kvalitet och bevara det men ändå utveckla den på ett strategiskt sätt. Annars så tycker jag att, om man nu pratar om offentliga rum som vi gjorde förut, så är ju absolut Köpenhamn i framkant dom har verkligen lyckats med det och är duktiga på det så och Köpenhamn är en stor inspirationskälla skulle jag säga för oss.

Fritte: Mm, mycket mer korv och öl i Köpenhamn.

Anette: Men jag tycker också vi lägger till Helsingfors…

Fritte: Juste

Anette: … Som på ett väldigt spännande sätt har lagt till liksom moderna tillägg i en historisk kontext, konstmuseet det här Amos Rex och det nya biblioteket Ode. Och minns du när vi kom vi var ute på en sådan där och tittade lite, Torleif och jag och några till och då kom vi just från Helsingfors direkt till Köpenhamn och då just det där som tog där som Torleif beskriver nu med det här offentliga rummet, det var nästan alltså det var det var slående det var så enorm skillnad alltså Helsingfors de har ju ljuset är ju nästan ytterskärgård man kommer direkt till, men över stora offentliga rum ganska som såhär.

Fritte: Åt det monumentala.

Anette: Och så kommer vi till Köpenhamn och det bara myllrar så är det bara och det är bara så här.

Torleif: Ja men känslan var väl att Helsingfors är stiligt och Köpenhamn är härligt.

Fritte: Just det och då ska Stockholm hitta lite grann av båda då eller?

Anette: Ja, men vi har väldigt imponerad av Helsingfors, de här satsningarna de som jag nämnde nu med flera de har en väldigt bra strategi.

Torleif: De är duktiga på tal om det här att väva in samtida arkitektur i den historiska kontexten det har de lyckats väldigt bra med att jag.

Fritte: Men när ni satt där är när den gick runt här i Helsingfors känner ni då ja men det här Nobelcentret kanske skulle ha legat på Blasieholmen ändå.

Anette: Men det känns överspelat. Jag är jag tycker ju att Slussen är det rätta stället.

Fritte: Jag ser fram emot detta med spänd förväntan. Det finns ju många röster om vad så här vad som anses vara ful och fin arkitektur och ett exempel är den här rörelsen arkitekturupproret. Hur är det att jobba mitt i den debatten?

Torleif: Det är väl bra att det diskuteras. Jag tycker att diskuteras för lite om arkitektur, men det kan ju bli lite provocerande när man när man då begränsar arkitekturen till stil eller yta. Det är så mycket mer innehåll tycker jag så det kan störa mig ibland, men jag tycker att det är bra att det diskuteras så att vi ifrågasätts att kåren ifrågasätts. Jag skulle önska att arkitekten jag var lite mer delaktiga i debatten faktiskt.

Fritte: Det känns som att Gert Wingårdh dyker upp titt som tätt men det är inte så många andra röster som hörs i alla fall inte i dagspressen och i TV

Anette: Det är ju väldigt hård ton nu, för jag tycker ju om att det är en självklarhet att man ska diskutera och debattera. Stockholm och utvecklingen den det berör oss alla liksom jag tycker det är jätteviktigt hur staden ska utvecklas att vi pratar om det men då är det där med den hårda tonen och att det saknas den här diskussionen men det nämnde jag tidigare om innehållet. Vi försöker lösa ett antal frågor också till exempel bostadsbristen och vi ska klara lagkraven. Och sen i vår profession på stadsbyggnadskontoret så handlar det ju också om att ta fram förslag till projekt som faktiskt går att genomföra och då är det är ett antal aspekter som man måste ta hänsyn till. Det handlar inte bara om ytan då.

Fritte: Mm, vi står ju också inför gigantiska utmaningar, klimatförändringarna till exempel, hur påverkar det ert arbete både när det gäller diskussionen om kommer vattennivån att höjas men också hur vi ska bygga hållbart för att då inte bränna fossila bränslen, för att inte använda för mycket material och så där.

Torleif: Det är ju en jättefråga som tar stort utrymme i planprocesserna i vad ska säga större omland i första hand kanske men sen så klart även i själva byggnaderna arkitekturen blir ju påverkad såklart av det här, men också naturen eller de offentliga rummen i till exempel Köpenhamn de hade ju dom här stora översvämningarna om det var 2011 eller vad det var och investerade jag vet inte om det var 7 miljarder eller nåt sånt. Och det har man ju då utvecklat hela innerstans offentliga rum i princip för att ta hand om dagvatten och översvämningar och så vidare och det är klart att det påverkar hela miljön byggnaderna det är det vi behöver få se en hel del träarkitektur vi ser mycket annan teknik solceller och fönster blir påverkade. Det är både dagsljusfrågor men också energikrav och så vidare så att det är men så har alltid varit.

Anette: Tjockare bjälklag vad innebär det då för hushöjden till exempel man vill ha på en våning till eller få in en 4 våningar fortfarande fast man bygger i trä, solceller var du inne på också solceller på alla hustak. Det förändrar faktiskt Stockholm ganska mycket om man inte gör det där på ett bra på ett smart sätt det finns ju möjligheter att göra det och dagvattenfrågan, vi jobbar ju också mycket nu med mångfunktionalitet, en yta kan vara översvämningsyta kan vara för spontanidrott kan vara för park så att det är klart att det kommer vi få se mycket mer av framöver.

Torleif: Sen är ju spännande för att ett sådant här skede då det där klimatfrågan är så viktig det styr ju också trender och det kan också bli mode och stilideal och vi ser ju väldigt mycket greenwashing i arkitekturen. Man illustrerar husen med gröna väggar som kanske bara är gröna mindre än halvåret och sådana där saker och det blir en sort liksom mycket trähusarkitektur och som både har positiva klimateffekter men också faktiskt är ett mode.

Fritte: Mm, just det så det handlar egentligen om att gå bortom de ytliga attributen utan att förstå vad hållbarhet är liksom i på en mer grundläggande nivå.

Torleif: Ja det handlar ju mycket om teknik egentligen men samtidigt är det klart att det är positivt när en byggnad berättar någonting.

Fritte: Mm, om vi ändå är inne på framtiden om vi ska våga vara lite visionära så här i avsnittet slutskede – hur tror ni att framtidens stad kommer att se ut?

Anette: Jag tror att Stockholm kommer vara precis som nu, vi kommer att känna igen oss men det kommer vi kommer ha lagt till nya lager nya byggnader men vi kommer känna igen oss – det här i Stockholm.

Torleif: Jag tror också jag tänker nu på den här elbilsrevolutionen som vi står mitt i det är ju slående hur det plötsligt slår igenom, men bilarna ser fast likadana ut. Och det är klart när om vi nu får självkörande bilar eller vad det nu är poddar vad det kallas som snurrar hela tiden och då skulle vi inte kanske inte behöva en parkeringsplats och då friar vi massa yta och då kan det ju hända saker i stadsmiljön om vi faktiskt fått bort alla bilar det kan både bli mer byggbar mark och det kan bli bättre offentliga rum och så vidare det kan tänkas skulle kunna bli det stora förändringen.

Fritte: Det ser jag fram emot. Hörni kul att höra er berätta ni jobbar tätt ihop men det känns ändå som att ni kikar på det från lite olika håll.

Anette: Men det är så det är när vi jobbar också, vi kommer med olika perspektiv.

Fritte: Men det är väl bra att man kompletterar varandra Anette Scheibe Lorentzi och Torleif Falk tack så hjärtligt för att ni var med i Stockholm växer.

Anette: Tack för att vi fick komma hit.

Torleif: Ja, tack.

Fritte: Tack Stockholm växer är en podd producerad för Stockholms stad av blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong ett om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.

Uppdaterad